TVÅ KLADDKAKOR ÄR BÄTTRE ÄN EN

Det är som jag fick sagt till mig en gång ang mina olyckor och mina trauman.. Då jag var med om själva olyckorna så startade det en rad olika kedjereaktioner i min kropp: det gjorde ont, kroppen gick i chock, jag blev rädd, allt blev värre, paniken kom, rädslorna flödade runt.. Detta har resulterat i att då nåt händer som är oförberett och som gör ont i ryggen eller nånstans omkring liggande så reagerar kroppen självmant att det är nåt farligt, jag blir rädd än en gång, men denna gång förstår jag inte varför egentligen..*hmm*

Samma sak gäller vid en panikattack, då man får en sådan så finns alla symptom där som panik, hyperventilering, svårt att andas, svettningar, yrsel, illamående.. Och om det sedan sker något nytt som leder till yrsel eller stress som kan frammana panik då startar kroppen upp alla reaktioner som händer och sker vid en panikattack, bara för att den tror att det är det som är på gång..

Detta är visst inget man kan göra nåt åt själv, det är bara så kroppen fungerar, den försöker skydda sig själv till vilket pris som helst..

Samma sak gäller då känslor kommer in i bilden.. Om något händer som man inte hade tänkt skulle hända så reagerar kroppen på samma sätt, oavsett om det var väntat eller inte..

Om ett ord sårar så försöker kroppen slå bort den känslan som växer sig stark, om en tår rinner så försöker kroppen för allt i världen se till att den försvinner.. Allt för att man ska stå stark och stor så snart som möjligt igen.. 

Det är mänskligt att man pendlar upp och ner, man måste ha en nere-dag för att kunna uppskatta och orka h en uppåt-dag.. Men sedan så finns det en ram som denna kurva ska pendla mellan, om den går utanför då är man deprimerad eller hypoman.. Det verkar inte finnas något rätt hur man än vrider och vänder på det.. Allt handlar om att ätas eller att äta, att överleva vardagen, livet.. 

Jag tror att man måste pendla utanför ramarna för att kunna förstå hur skör man egentligen är, hur skört livet är, hur snabbt saker och ting kan vända.. Men ur stormen reser man sig stark, man inser hur kroppen fungerar och hur komplext allting är egentligen..

I mitt hem bor det tre starka själar, en envis argbigga som vill att allt ska vara på hennes sätt annars kan det vara, men också i henne lever det en mjuk sida som kommer fram då lugnet börjar sänka sig i världen runtomkring.. Det bor en tokpendlande fd maskbärare, en mask har alltid varit hennes bästa vän men känslan över att få vara sig själv, att bara låta det komma, det som dagen har att erbjuda, bra eller dåligt, glatt eller sorgligt.. Den styrkan denna varelse bär har vuxit sig starkare och starkare för var dag som har gått och i skrivande stund så har hon insett det, att hon förstår hur allt fungerar och hon har kontroll för första gången på länge.. Sedan bor det den starkaste av dom alla.. Den som axlar hemmet på sina axlar, inte bara sitt eget utan också andras, den som ser till att världen fortgår och försöker göra rätt för sig.. En starkare själ får man leta efter, denna själv fortlever trots att världen kan rasa.. Denna varelse vet dock inte om sin gåva, en gåva som är så unik att avunden lyser grön från andra.. Hans styrka är som guld värd: ovärderlig, alla vill ha massor, tåligt, starkt, vackert och totalt breathtaking.. Om det är nån som kommer till himlen så är det mitt sunshine! Dock inte än på ett långt tag.. ;P

Var ute och knatade idag, ryggen knakade på som förr och tempot det var som det var förut, min timmes promenad =D Lyckades dock gå fem minuter snabbare än vanligt, jädrans bra tecken anser jag! *hehe*

Sen på det så spenderade man en eftermiddag ute i solen på balkongen och nu sitter man uppbränd, svidande, osandes av svett och bränt kött, men oerhört glad! Dels för att snart står sunshine innanför dörren efter hans första dag på det nya jobbet! =D Så duktig min Bä-Bä! Men också för att allt känns så bra just nu! 

Vet inte riktigt vad som har hänt, har fortfarande ont i huvudet, är fortfarande aningens snurrig och ryggen är bara kalabalik.. =P Men ändå så känns det som om vardagen börjar klarna igen, alla bitar börjar falla på plats av dom bitar som har rivits upp dom senaste veckorna.. The food går bra det med, är nog klar för att ta mig upp ett steg till på min lilla trappa som jag har knatat på ett tag nu..*ler stolt och stort*

Dimman håller på att lätta, både vad gäller livet i sig men också det nerdrogade tillstånd som man har befunnit sig i alltför länge börjar klarna och jag ser framemot morgondagen och allt vad den kan erbjuda mig! Och än en gång har jag tillbaka mitt full i fan jag och genom det så tar jag för mig av varje minut som kommer! ;P

Pirret i magen växer för varje dag, snart min underbara så börjar vår smekmånad och jag ser framemot varje minut som jag kommer att få tillbringa med dig! Varje dag är en gåva och jag är lyckligt lottad som har dig min klippa, mitt solsken, min Bä-Bä!

Jag tom löste ett helt korsord idag och DET är ett riktigt bra tecken då det påvisar det faktum att det som en gång fanns innanför pannbenet börjar vakna till liv igen! *haha*

Istället tillbringade jag min sista april i Bållan-town med hela tjocka "nya" släkten =D Det bjöds på kalas för den unga 60-åringen och medans sunshine stod för servering och liknande så plockade jag fram min kamera och förevigade kvällen! =) Trots det kalla och lite regniga vädret så var humören på topp och kudden möte inte mitt huvud förrän runt halv två..*hoho* Det var inte illa för att vara jag! *haha* =D

Och som vanligt måste jag ju få bjuda på några höjdpunkter under kvällen.. Så varsågoda gott folk och se och njut över min perfekta sista april! =D Hoppas ni hade en mysig dag och kväll, kanske tom natt, ni med! ;D

Har konstaterat under dom gångna dagarna vilket gift man stoppar i sig, vilka hemskheter som kroppen är tvungen att ta hand om..*huah* Är glad att jag är på väg att bli kvitt dom, även om det kommer att ta tid, och nu efter min trevliga reaktion på att dom försvinner, ännu långsammare än tänkt.. Men bra är väl det att det försvinner..*suckar*

Är glad för allt stöd jag har fått från människor nära mig, tack för att ni har funnits där i min dimmiga närvaro! Hade inte orkat om inte ni hade varit där, speciellt inte utan dig mitt sunshine! Vilka uppoffringar du har fått göra i helgen..*ryser* Men nu är vi på väg igen, vack on track heading för our honey-moon! ;D

Det har varit dop, den minsta nytillkomna raringen har varit och kyrkan och badat och fått massa saker på sin dag! =) Den dagen började med den vanliga funderingen, vad sjutton ska jag ha på mig? Då jag har upptäckt att min välfyllda garderob inte riktigt passar min kroppsform längre så blir det lite knepigt då man också ska vara lite uppklädd..*hmm* Men det löste sig och jag tror att jag gjorde ett ganska bra val.. =P

Kameran nyladdad och i högsta hugg upptäckte jag att min huvudvärk som har smygit sig på dom närmaste dagarna har blivit värre och när jag böjer mig fram för att packa ihop så känner jag ett illamående som heter duga.. Vad sjutton nu då?

I med en Ipren och hoppas på det bästa, far till kyrkan, blir än en gång irriterad på det taskiga ljuset som det ALLTID är i dessa byggnader..*morr* Och var är den lovade solen som kunde ha hjälpt mig så bra denna dag..*hrmpf* (Nog för att bilderna blev ganska bra och okej ändå men det är ändå onödigt att irritera mig..*fnys* =P)

Jaha och sen var det fika och den sedvanliga paketöppningen.. Lyckades ganska bra med att stå emot allt socker som det jämt bjuds på, hade verkligen ingen aptit på nånting, inte ens min medtagna lunch (pasta sallad), nej jag var allmänt hängig och huvudvärken gjorde sig påmind *grr*

Men bilder blev det, till det oändliga, som ni ser själva! ;D Har valt ut ett antal som jag slänger upp så att ni får se min lördag! Visst är han väl bedårande! *nutt*

Baddags! ;P

Den fd minsta raringen fick torka huvudet på den minsta =D *nutt*

Mycket intressant det där med att titta på den stora svarta grejen i den där konstiga tjejens ansikte..*ler*

Pappi fick också vara med på ett hörn! *stolt*

Familjen! =D

Blå tårta för gossebarnet!

Trött efter all uppståndelse, OCH hungrig!

Mamma är bäst!

Nyvaken och glad! =D Roligt med alla som stirrar på en..*hihi*

*gullungen*

Där är hon ju igen, hon är för rolig hon med en sån där grej i fejjan! *haha*

Ett duktigt fotoobjekt! =D

Massa saker fick han! Allt från leksaker till smycken till nallar, massa böcker och naturligtvis kläder i oändlighet! =)

"I look just like daddy"! *hihi* =D

Mycket intressant blinkande och låtande sak! *fokuserad*

Moster är bäst! =D Tänk att jag hamnade på bild ändå..*hihi* ;P

Sen bar det av hemåt, in med farmor, på med mysbyxorna och hem till päronen mina, ute i solen betraktade jag hurdet byttes däck, raringar som lekte med allt möjligt, trädgårdsmöbler som packades upp och jag kände hur illamåendet växte och huvudvärken sprängde..*suckar*

Grillning utlovades, sunshine blev lycklig, jag bet ihop.. 

Dock till slut så slutade det med en hemgång innan maten, massa massa tårar och till slut bara en totalt blank kväll för mig, herregud vad dåligt man mådde!

Och idag sitter jag här, har precis varit ute på en promenad, Bä-Bä jobbar och illamåendet har släppt.. Huvudvärken är lite bättre efter promenaden så jag känner mig lite mer levande och dom vardagliga rutinerna är back on track! Gäller att bita ihop, är min avgiftning som ställer till det har jag konstaterat efter att ha vaknat halv sju en söndagsmorgon..*haha*

Dock är jag ledsen för att jag inte får träffa min lillstrumpa idag som det var tänkt..*buhu* Lovar att komma snart!!! Vill träffa dig nuuuuu!!! Saknar dig massa massa! *gullungen min*

Sen vill jag bara tacka mina nära och kära för er styrka, er tro på mig och framförallt erat stöd, det betyder mer än något annat!

Tack för gåvan i kyrkan, du vet vem du är.. För mig var det en självklarhet, för dig betydde det mer än vad jag trodde.. Tack.. 

Tack du allra minsta som alltid kan få mig att le, om så bara av att titta på bild eller i verkligheten, till den största som får mig att känna mig trygg, stark och säker..

Tack för skjutsen hem, vet att det var väldigt oroväckande så därför betyder det extra mycket.. 

Tack för alla tröst, alla kramar, alla ord, allt sällskap..

Tack mitt sunshine för att du alltid finns vid min sida, oavsett vad, du är min styrka, min klippa, mitt solsken, min älskade.. Du är mitt allt!

Utan alla er skulle jag inte vara där jag är idag 

och ändå fortsätta kämpa på trots allt blod, allt svett och alla tusen tårar!

Man vaknade med solen i ansiktet och bara drog sig och myste massa massa, alltför länge sedan ju! Vaknade tom innan våra klockor ringde, helt galet hur det kan bli ibland! ;)

Sen var det upp, gemensam frukost och så började dagen.. Tvättning, dammning och dammsugning.. Dock upptäckte jag nånstans på vägen till min stoooora fasa att MINA dammtrasor inte fanns på plats utan dom låg i tvätten..*morr* Så det var bara och vänta, ja det går icke med några andra..*haha*

Sen försvann Bä-Bä-darlingen och så var man solo allena igen.. Städningen fortgick och när det var färdigt så var det dags för den vardagliga promenaden..*ler stort* Solen sken, fåglarna kvittrade, vitsipporna börjar titta fram, fjärilar lekte runt benen på en och myrorna arbetade febrilt för att få i hopp husen efter vinterns blöta massa..

Jag har alltid haft svårt att ta mig iväg och träna då det gick, har alltid haft det svårt att motivera mig.. Så joggning och gymträning det fungerar inte för mig för om jag får lite ont eller det börjar ta emot då lägger jag av..*suckar* Och samma sak gäller det med att ta sig ut och gå, har alltid haft det svårt att motivera mig att gå, vet inte varför har bara skjutit på det i det oändliga..*hrmpf* Men nu så går det så lätt, det blir en promenad per dag, minst en halvtimme, och det blir verkligen VARJE dag! Det går så lätt att gå ut och gå, känns liksom fel om jag inte kommer ut på min promenad nån dag..*stolt*

Så idag var det då dags igen, på med vandrarskorna (tack än en gång, du vet vem du är) och så fleecejackan, eftersom jag vet med erfarenhet efter den gångna veckan att det är varmt ute och desto varmare blir det av att traska och gå.. Men gud så varmt det var! Var nära på att ta av mig jackan för att svetten rann längs ryggraden..*haha* Gud så skönt det var ute! *njöt för fulla muggar* Åh det var så härligt, ville att det aldrig skulle ta slut..*mm mm mmmm*

Men hem bar det och minuten efter mig kom en av alla raringar.. =) Mysigt med besök när man är helt ensam.. Och du vet min söta att jag älskar dig precis som du är, även om du var väldigt lättklädd och välsminkad..*host host*

Ut på balkongen med eftermiddagsmellanmål och satt där och njöt av solen i alla fall en tre kvart, så nu hettar det lite på kinder, ben, armar och bröst..*ler stort* Gäller att börja tidigt, måste härda huden! Måste få fin, jämn bränna..*måste måste måste* Nog för att det kommer att sluta med fram och bak bränna och inget på sidorna samt en kräftlik look som sedan flagnar bort helt..*morr* Jädra blekfisanlag! *morr*

Och sen nu sitter jag här, efter ett samtal med Mr Sunshine som ska handla på vägen hem..*skönt* samt att han hade massa goda nyheter att komma med! Tänka sig vilken tur man kan ha ibland, nog för att jag vet att när det gäller honom så är det bara skicklighet för hela slanten! Eller hur darlingen min? ;) Är så glad för hans skull att allting ordnade sig, vet hur mycket han tänkt och funderat och bävat inför det kommande, men så bara löste det sig som i ett trollslag och på bara nån timme en fredagseftermiddag så blev dagen den bästa på länge! I alla fall för mig.. Ser framemot hans hemkommande och våran mysiga fredagskväll med den otroligt lyxiga maten: stekt falukorv och stuvade makaroner *haha* Men tillsammans gör vi det nog till en festmåltid ändå, jag menar vi har en del att fira.. ;D

Vet inte om det är bra men det är ju så oerhört gott..*mm mm mmmm* Finns det nåt bättre än kallt vatten att dricka? Efter en promenad, till maten, ute i solen, i bilen, på stan, i väntrummet hos läkaren, ja egentligen när som helst..*drömmer sig bort*

Dock behöver man ju gå på toan därefter också, den eviga konsekvensen av att dricka mycket vatten..*hihi* Har nog aldrig behövt gå upp mitt i natten för att gå på toa, men nu är det ett måste.. Två-tre på natten är jag uppe och famlar runt i mörkret på toa för att hitta rätt, för man vägrar ju att tända lyset..*ja jo* *crazy*

Men det kan jag ta, är ju ren njutning just nu att dricka vatten! *haha*

Annars har jag kommit fram till att det nog var min vårjacka som gjorde att jag såg ut som en gängmedlem förut när jag var ute och gick.. Såg det idag på min dagliga runda att jag inte alls gick som en gängmedlem, och idag hade jag inte vårjackan på mig, utan bara en fleecetröja.. Och det är ju också helt galet! Klockan är nio på morgonen, solen har inte riktigt kommit in i sitt esse på att utstråla värme än, men man klarar sig lätt med en fleecetröja! Är rent utav skönt =D *galet vårigt ute* Har nog sett hur vitsipporna har börjat blomma..*ler stort*

Annars så går det kanoners med avtrappningen av den ena av tre tabletter, and it feels good!!! =D Längtar tills jag slipper dom! Förstår att det inte alltid kommer att vara såhär lekande lätt och bra, men jag tänker passa på att njuta så länge det bara går, så att när det väl kommer så har jag massa nya friska krafter att ta itu med alla hinder längs vägen! *wohooo*

Och kom ihåg alla som läser: Var stolt över den ni är och hur ni ser ut, tänk inte på vad andra tycker, dom har ändå så fullt upp med att oroa sig över hur dom själva ser ut och alla komplex som dom själva har!

Har precis kommit hem efter en timmes promenad runt min håla, en promenad på en halv mil ungefär om jag inte minns pappis uppskatting fel, bara det säger vilken liten håla man bor i..*haha* Måste ha pinat på ganska så rejält iaf! =D

Solen skiner och värmer, himlen är blå, krokusar, tussilagon, blåsippor, och skilla (tror jag dom heter), blommor och gror för fullt.. Gräset börjar skymta i sin vackra gröna färg.. Det är alldeles vindstilla och luften är frisk och härlig..*njuter* Och överallt, hela tiden, hör man fågelkvitter! Inte från en fågel, inte från två, utan från mängder av olika fåglar i olika storlek och olika sort.. Helt galet vad dom låter! Man hör ett sorts kvitter från höger, ett annat från vänster, nån kvittrar bakifrån en annan svarar framifrån, alla i näbben på varandra.. ;P Hackspettar har vaknat från dvalan och bonkar runt bland alla träden, försökte få en glimt av dom men dom sluga sakerna hade skylt sig väl..*hrm* På träden börjar knopparna sträcka på sig efter vintersömnen och med solens smekande värme så kommer dom snart stå i blom och spira friskt precis som mina ben gjorde idag...*ler stort* Folk måste ha tyckt att jag var galen som gick runt med ett leende på läpparna..*haha*

Dock var ryggen inte med mig idag.. =/ Är riktigt obehagligt hur den "klonkar" när man går och det knakar och knäcks bland ryggkotorna..*huah* Om man sträcker på sig så minskas det en aning men då får jag ont istället, jag menar att sträcka på ryggen det är ingen hållningsfråga för mig utan det är ett rent träningspass..*haha* Helt galet hur det har blivit allting...*skakar på huvudet*

Men på det stora hela så är det en bra dag idag.. Även om mitt humör kan växla på några minuter, vilket min underbara sambo råkar ut för alltför ofta..*hrmpf* Förlåt älsklingen min! Men jag känner mig stark och pigg, har kommit en bra bit uppför trappan som ska leda mig tillbaka till vardagen och verkligheten igen! Har en bra bit kvar, mycket kamp är kvar, många hinder att överkomma står kvar, men jag är på väg och även om situationen just nu är riktigt behaglig så längtar jag tillbaka till allt det normala som alla andra får uppleva varje dag..*drömmer sig bort*

Har fått massa fler guldstjärnor för den väg som jag redan har passerat så nu har en liten belöning kommit till mig, nu ska pillren bort, bort bort ska dom! *ler större än nånsin* Och jag känner mig redo, mer redo än nånsin!!! *glad

Tack min underbara lillstrumpa för ditt stöd, du är underbar! Är så glad som har dig! *smack på dig* Du är så fin min vackra, helt oförskämt fräsch.. ;D

Nej nu när eftersvettningarna har börjat lägga sig..*haha* Snacka om dålig kondis man har alltså.. Flåsade som en brunstig älgtjur och gick som en gängmedlem upptäckte jag till min förvåning när jag var ute och fick se min skugga..*haha* Iaf nu ska jag ta mig en frisk blåbär- och björnbärssmoothie och hoppa in i duschen för att sedan hitta tillbaka ut i det härliga vädret! =D 

Såg att grannen i huset nedanför har satt ut massa balkonglådor! *åhhhh* Vill också! Vill också fylla min balkong med en massa massa blommor, det ska grönska mer på min balkong än i naturen utanför..*haha* Inte riktigt kanske men en massa blommor och grönt ska jag ha!! *längtar till jag får stå och pula med en massa jord och blommor* =D

Och om ni fortfarande läser det här så sluta genast, ni har redan slösat bort tillräckligt med många minutrar från det fiiiiina vädret som det är! Ut och lek nu gott folk! ;)

*nynnar skuttandes iväg på den blomstertid nu kommer*

Jag vill ju inte ha nån diskmaskin!!!! Vill göra på mitt sätt och mitt sätt är att diska för hand.. Jag tycker verkligen om det, det är rofyllt, jag har tid för mig själv, kan fundera, få ut lite aggressioner, kan finula för mig själv för en stund.. Det är skönt att få disken gjord på en gång, tar ungefär lika lång tid att tappa upp ett vattenbad att lägga disken i som det tar att fylla en diskmaskin, och när du diskar för hand så får du disken snabbare klar än vad det tar för en diskmaskin! Du slipper leta efter nåt som du behöver ha nån gång och finna det sedan i diskmaskinen vilket gör att du är tvungen att diska det för hand ändå.. Och sen när diskmaskinen har en dålig dag då måste man ändå diska om allt för hand..*morr*

Okej det kanske är skönt då man har gäster då det blir mycket disk, men som sagt tappa upp ett bad och lägg det där så är det bara att ställa dig där sen för att varva ner eller för att sammanfatta kvällen med sin sambo..*ler stort*

Om man är arg kan man ta ut det över glaset som blir oerhört rent, eller så kan man bara stå och nynna lite och lyssna på musik och diska i takt med tonerna..

Titta vad mycket bra argument jag hade för att inte ha en diskmaskin! Så snälla sluta tjata.. Jag vill verkligen inte ha nån! *argh*

Känner ett lugn inför maten och allt vad det nu innebär, finns ingen stress för mig där, finns ingen uppblåsthet, finns inget negativt längre känns det som, klarar allt vad som kommer i min väg vad gäller mat..*hmm*

Känner lugn inför smärtan i ryggen, det gör ont, ja jag vet, men det känns okej, det kommer att göra ont men på lång sikt så kanske det blir bättre, eller det blir det nog garanterat.. Kommer att fortsätta att vara ute och gå varje dag för det kommer att göra mig gott, nån gång längre fram så vet jag det..*hmm igen*

Känner ett lugn inför det här med att skaffa barn, är ju bara 23 snart, finns all tid i världen! Det viktiga är att komma på fötter igen, att komma tillbaka till vardagen.. Och vardagen, ja, känner ett lugn inför den med vad gäller att få en vardag tillbaka med jobb, den sociala biten, ja allt vad en "normal" vardag innebär..

Allt känns så skönt, känner mig starkare än jag gjort på länge och även om vågen visar annat så känner jag mig friskare, piggare, gladare, starkare och framför allt lugnare än nånsin!

I feel good!!! *ler stort*

Har lyckats fylla ut mina dagar ganska så bra faktiskt nu framöver.. Födelsedagar, flytt, middag och en massa kompisar.. Jag hoppas bara att det håller..*hmm*

Missen fick iaf lite riktig mat idag och jag har nog aldrig sett en sån glad katt nån gång, oj oj oj vad hon åt! Det tog slut på fatet med en jädrans fart..*hihi* Duktig misse! Hoppas nu för allt i världen att hon får behålla det..*hålla tummarna*

På kontot är det inga glada miner, som tur var tack vare sunshine och Gucci by Gucci så slipper jag hamna på minussidan iaf..*puh* Men annars är det tomt, tomt, torrt, dammigt och ekande..*suckar* Inge kul att inte ha ett enda rött öre att röra sig med..*morr* Vad ska man göra nu då? Det kommer saker som kostar pengar, som mat till oss, som presenter till alla aprilbarn, som andra saker som man kanske vill pyssla med..*hrmpf* Är på bristningsgränsen till panik..*suckar tungt*

Annars är jag mest konfunderad varför jag i två dagar nu har vaknat på mage med en värk i ryggen som skär igenom alla ben i kroppen.. Varför ska man vara så knasig i sömnen och inte tänka på konsekvenserna av ens handlande? *morr på mig själv* Jag menar jag kan omöjligt ligga på mage så jag förstår inte varför jag ska envisas med att göra det.. Det är ju inte en vidare bra start på morgonen då man måste hasa sig ner så att man står på alla fyra på golvet och hoppas på att benen bär när man sakta men säkert reser sig upp..*hrm* Jag hoppas att min fredag inte ska behöva börja på samma sätt, då vill jag vakna så att jag kan sätta mig upp i sängen och resa mig på stadiga ben istället..*så det så*

Sen kanske ni undrar vad mina *hrm* och *hrmpf* betyder.. Jo tänk er Marge i Simpsons och hennes läte då hon misstycker till något, där har ni mitt *hrm* Mitt *hrmpf* är ungefär detsamma men det är mera fnysning inbakad i det hela..

Åh herregud vilket menlöst samtalsämne, snacka om att jag inte har nåt att komma med..*haha*

Iaf på den här tiden så har man kanske inte kört så mycket bil som man kanske borde ha kört under den hår tiden.. Har inte blivit att jag har kört så mycket sedan olyckorna.. Dock på senaste tiden så har jag försökt att köra en del, dels pga att jag varit tvungen men också för att försöka hålla körsinnet fräscht..

Och idag var det dags igen.. Idag skulle jag ta mammis och pappis jeep in till stan för en del saker som jag hade att göra.. Mammi och pappi befinner sig på varmare breddgrader just nu så då är dom snälla och lånar ut lilla bilen, eller rättare sagt jag tar den eftersom den bara står..*hehe* Slipper jag åka Skrota.. =P

Dock har jag kört en stoooor automatväxlad volvo dom senaste dagarna så att sätta sig i jeepen gav en smärre chock för lilla Eva.. Först var det storleken, den var betydligt mindre.. Sedan satt man ju så jädrans högt i jeepen.. Har alltid gillat jeepen, den är rolig att köra, men idag var det mera en chock med tanke på att min nya kärlek heter volvo och automat.. Så när jag skulle starta jeepen så kom det en stor blackout, hur gör man? Vilka fötter ska jag använda? Just ja,båda fötterna ska användas, man måste koppla för att kunna växla och just ja den här bilen hade servo ja och var lätt att ratta, ursäkta diket! Men åh vad långsamt det kändes att det gick, herregud den här bilen är uppe i 4000 varv i 100..*ahhhh* Ut på fälten och efter min duktiga promenix för att hämta bilen hade jag upptäckt den kraftiga blåsten.. Och om jag nu hade glömt den så gjorde den sig påmind just där då den tog tag i den lilla lätta bilen och kastade över den till fel sida av vägen.. Just ja, måste hålla ett krampaktigt tag om ratten ja..*hrmpf*

Messen kommer och mess ska skickas, varför håller man på? Det ringer, hur ska jag kunna hålla i telefonen, ratten och växla samtidigt?

Upptäcker att airbaglampan lyser efter ett tag, varför då? Är den på väg att utlösas? Kör jag sååå dåligt? Måste hitta nåt vasst så att jag kan punktera den om den kommer, letar febrilt i väskan och hittar nycklarna, dom får duga.. Sitter beredd med dom i knäet men inget händer naturligtvis.. Förresten går det att ens punktera en airbag tänker jag medan jag rusar fram i 110 på E4:an.. Oj här ska jag av!

Kommer fram efter mycket om och men, parkar bilen och beger mig av mot mina mål för dagen..

Kommer tillbaka och ser att det är nån som har parkerat så nära så att jag inte ens får upp förardörren på bilen..*morr* Får då krångla mig in i bilen via passagerarsitsen, men till slut är jag på plats.. Skitig är den nya fina röda jackan som jag har tagit på dagen till ära, tom väskan har fått en massa bildamm på sig..*suckar* Sen är det att tänka och fokusera som gäller, gasa, växla, bromsa, stanna, byta fil *oj ursäkta*, signalera på alla de möjliga sätt, den jädrans lampan lyser fortfarande, titta titta titta.. Herregud är ju som ett helt träningspass! Sen upptäcker man att man sitter i andra tankar och undrar hur i hela fridens namn man tog sig från plats A till plats B.. Galet att jag har kommit hem så passa hel och någorlunda ren med mig och mina bilar genom mina körår! *haha*

Och nu sitter man här och funderar på det faktum att man nu kan övningsköra med sina små raringar..*haha* Vet inte jag om jag är lämpad att lära ut sådana saker som att framföra fordon på allmänna vägar, tror nog att allt jag kan kan läras ut på nån minut varav hälften är fel om inte mer än allt..*haha* Vore skojigt att få övningsköra med dom med tanke på att jag klarar av att köra i rondeller till skillnad från andra..*host host* Men det vette fasiken om det är så lämpligt att min körstil kommer att tillämpas av andra än mig..*hmm* Borde kanske patentera mitt bilkörande, helt galet helt enkelt! En helt galen dag fylld med en massa knasiga funderingar och tankar..*haha*

Vad tycker ni?

Slänger ut texten iaf, är låten "The real thing" med Gwen Stefani från hennes album Love angel music baby..

I've seen your face a thousand times
Have all your stories memorized
I've kissed your lips a million ways
But I still love to have you around

I've held you too many times to count
I think I know you inside out
And we're together most days
But I still love to have you around

You're the one I want and it's not just phase
You're the one I trust, our love is the real thing

Don't go away
My love (my love)
I want you to stay
In my life
Don't go away
My lover (my love)
I'm happiest when we spend time

You're a salty water ocean wave
You knock me down, you kiss my face
I know the storms will always come
But I still love to have you around

Heaven knows what will come next
So emotional, you're so complex
A rollercoaster built to crash
But I still love to have you around

You're the one I want and it's not just phase
You're the one I trust, our love is the real thing
Don't go away
My love (my love)
I want you to stay
In my life
Don't go away
My lover (my love)
I'm happiest when we spend time (it's only you and I)

It's you there when I close my eyes
And you in the morning
I never thought you'd still be mine
Or I'd really need to have you around

Don't go away
My love (my love)
I want you to stay
In my life
Don't go away
My lover (my love)
I need you, you're my love supply

Don't go away 
My love (you're my love supply)
I want you to stay
In my life (every day, every night)
Don't go away
My love (you're my love supply)
I need you, you're my love supply

Vet att jag inte är så lätt att vara omkring och allra minst att leva med.. Men jag kämpar på och gör så gott jag kan, kanske inte blir så bra som det borde bli eller som man vill att det ska bli men jag försöker och ni är helt underbara som står ut med mig! Ni vet vilka ni är.. =D *smack på er*

Ni kommer med tröst, värmande ord, kramar, närhet, stöd, bara små saker hela tiden som gör att vardagen blir lättare att ta itu med, det ökar styrkan att fortsätta och kämpa på i uppförsbacken.. 

Är så glad för dig min älskade ängel, messet du skickade häromdagen träffade rakt i hjärtat och det värmde mig så mycket så att tårarna sprutade.. Herregud vad känslosam jag har blivit på sistone! *haha* Du är så himla bra min underbara, vet inte vad jag skulle göra utan dig! Du är verkligen min guldkant på tillvaron.. =D

Tack min stjärna för dom värmande orden idag, var en tuff dag men ditt mess värmde verkligen och gjorde att allt kändes mycket bättre igen.. Var längesen vi sågs, men vi kommer alltid att ha varandra.. 500 på ålderdomshemmet var det va? ;) Vet att det kommer att bli så, vet att jag har dig vid min sida genom vått och torrt.. Finns vid din med närhelst du behöver det!

Tack mitt sunshine för att du finns här hos mig vareviga dag, för att jag alltid får vakna upp vid din sida, att jag får se dig varje morgon när jag vaknar och har dig hos mig varje kväll då jag somnar.. Att du inte ger upp ger mig styrkan, orken, glöden, viljan att orka, att kämpa vidare.. Tack för alla dina tröstande ord och för all tid du tar dig tid för med mig.. Du är något speciellt, du är något extra, du är min själsfrände, min rätta..*dom tre orden*

Tack mina raringar för att ni finns!

Annars sitter man fortfarande med ett dunkande huvud, en snorande näsa och lock för öronen.. Mornarna och förmiddagarna är det bra men eftermiddagarna och kvällarna är groteska..*huah* Men jag försöker göra så gott jag kan och är livrädd för dm nätterna som kommer nu då jag måste sluta med nässprayen..*vill ha* Men då näsan nu har blödit ett antal gånger så anser jag att det är dags att sluta..*hrmpf*

Vädret är trist, humöret är trist och det är en trist söndag.. Vet inte riktigt vad jag har lust med men allt känns inge kul just nu.. Är nere i en riktig svacka den här gången och hoppas på att det snart ska börja bli lättare..

Stod i duschen häromdagen och kom fram till (med Bä-Bäs hjälp) att det är sju stora grejer som belastar axlarna just nu, egentligen inte världens största problem men det är tillräckligt för att jag ska vara ur gängorna.. Och det verkar bara bli fler..

Vad ska jag göra med katten? Hon blir inte bättre och hon har magrat till en sticka, hon är hängig och slö och kräks gör hon fortfarande..*suckar* Vad ska man göra? Är det dags att låta henne somna in?

Håret har varit en stor del av problematiken och är väl fortfarande, känns som att då hårtestarna föll så föll hela det jag som jag hade kämpat upp, förstår inte varför och har inte kommit fram till om det verkligen är så men det känns..

Det är programmet som jag precis har börjat, allt ska noteras, allt ska finns på papper, det ska rannsakas och det ska utvärderas.. Jag kämpar så gott det går men det är en kamp utan dess like.. Tänk att en liten notering kan kännas så?

Det är smärta smärta smärta, verkar inte finnas nåt slut.. Kommer det finnas en dag utan smärta?

Och den jädrans förkylning gör ju att man är helt ur spel.. Tänk att lite snor kan nocka en människa så..*skrattar ironiskt*

Finns så mycket mer men det bara snurrar runt.. Paniken ligger och lurar och står en upp i halsen men jag försöker kontrollera den men den äter min energi.. Ja herregud vad man håller på med, tänk på vilket sätt man kan påverkas och hantera allt som händer..*svag..? hmm nej bara allmänt förvirrad tror jag*

Usch vad jag beklagar mig.. Nej på det stora hela så klarar jag nog det ganska bra, men ibland behöver man en svag dag och det är det idag.. Skönt att få ur sig lite..*nickar*

Tänk om näsan kunde tömma sig med..*hrmpf*

Mut Kelb!!!!

Känns ganska omtumlande idag, är glad att jag ska till läkaren idag och få prata av mig lite, få lite svar på frågor som man har.. Men egentligen är det bara en bråkdel av allt som rör sig i huvudet.. 

Vet inte om jag gillar min nya look, var så längesen jag var såhär kort.. Är nog en mera långhårig tjej, har blivit det om inte annat..*hmm* Men men jag får försöka göra det bästa av situationen..*försöka försöka försöka* *suckar*

Annars har jag funderat på det här med att älska, när älskar man nån? Är det då allting känns helt underbart eller måste man vänta ett tag för att se om det senare också känns underbart? Känns på nåt sätt som jag håller nåt inne men jag vill inte förstöra saker och ting med att sätta press på det.. Åh gud det är helt sanslöst att man har dom här tankarna efter typ några veckor men galet bra är det! =D 

Annars så har förkylningen muterat sig ytterligare, nu är huvudvärken tillbaka med exakt samma kraft som innan så nu sitter man i en dimmig värld igen där varje rörelse är som ren smärta ut i fotknölarna..*huah* Och hur lätt är det att sitta still då hostan kittlar en i halsen precis hela tiden? *morr* Är det meningen att jag ska bli frisk nångång eller hur ligger det till? Verkar vara sega rackare jag har att göra med *tar fram hårdhandskarna* *mohahaha*

Tack för alla fina sms igår samt alla fina kommentarer ang min förändring! Ni vet vilka ni är! *rörd till en tår eller två* 

*puss på er*

Är väl inte så mycket som har förändrats, jag babblar på om allt mitt så babblar ni alla på om allt ert.. =P Och ni som inte har en aning om vem jag är och vad jag babblar om kan ju läsa på er på kladdigtskadetvara.blogspot.com *hehe*

Ingen större förändring i förkylning, är fortfarande fast besluten att jag har drabbats av ett högintelligent virus som muterar sig själv och tycker om att experimentera med min stackars kropp..

Efter att ha snorat i ett flertal dagar med ett huvud som har nästintill sprängts i bitar så har jag nu börjat hosta, fått ont i halsen samt har febern kommit på besök.. Förstår inte riktigt hur man ena dagen kan känna sig lite bättre och sedan nästa vara värre än innan.. Det måste vara en hel virusfamilj i mig som har bosatt sig för att gotta sig ett tag..*hrmpf*

Ja ja har iaf en frisörtid att se fram emot idag, om nu kan se framemot att behöva gå utanför dörren i detta trevliga väder.

Återkommer med uppdatering!