Galen förmiddag!

Förstår inte riktigt vad som hände med den lugna morgon jag hade..
Hade ju planerat dagen så bra, skulle äta frukost, fixa mig i ordning, diska, blogga lite, ni vet göra allt det vardagliga..
Fastnade dock framför Oprah i vänta på att nån på andra sidan luren kunde plocka upp och svara..*suckar* Dom här eviga telefonköerna!!! *morr* Men det är ett annat inlägg..*host host* Satt iaf där och såg när dom satte igång programmet som dagen i ära handlade om elfte september, har nog varit en hel del program och reportage om det, speciellt på Oprah.. Men idag var det nåt som jag aldrig sett förut, på skärmen såg jag barn till föräldrar som gått bort denna katastrofdag, dom satt där och pratade om sina liv idag och tårarna på mig började rinna och rinna och rinna..*snyft* "Välkommen till bla bla bla" hör man plötsligt i telefonen.. Öh hej lyckas man kraxa fram och försöker låta så normalt som man kan låta då tårarna rinner och barnen fortsätter att sitta framför en på TV:n och prata om sin tragedi, herregud var är reklamen när man behöver den?

Mina planer för dagen annars var att jag skulle ta mitt pick och pack (en rakningsmaskin) och vandra till syster yster och mycket riktigt det gjorde jag efter lite snörvlingar till och en massa snorpapper... 
Kom dit och stod och pratade om allt det systriliga som barn, ekonomi, familj, föräldrar och helt allmänt hur livet leker för varandra just nu.. Det slutar med en trekvartssamtal ute på framsidan då allt bara öser ur en..*hmm* Samtidigt som hälsenan skriker av smärta och man så gott det bara går försöker stretcha ut den..

Efter att ha tömt sig totalt så fortsätter man, man slår bort alla tankar som säger att man ska gå hem och vara lat, nej man biter ihop och traskar på.. Och hem kom man till slut, på samma tid som förut, en timme och fem minuter.. =) Svettig som ett djur förstås men det var bara att krångla sig ur alla svettfuktiga kläder och pusta ut.. 
Hälsenan är numera lite öm bara och ryggen är inte glad på mig, men vad ska man göra, är bara att bita ihop, man klarar sig alltid och om man inte gör det så vet man det till nästa gång! *haha*

Så nu sitter man här, lunchen är i magen och man har missat den spännande fortsättningen på våra bästa år *attans* Nog för att jag vet vad som kommer att hända och ske men nu är det ändå lite spännande.. Måste bero på mitt låååånga uppehåll! =P

Funderar på om jag ska vara lika enhetlig som alla andra då bröllopet äger rum.. Visst är det fint och speciellt och lyxigt att vara samma lika och matcha fint, skämmas bort lite och bara må bra, få känna sig vacker, strålande, fantastisk.. Men min plånbok är nog inte ense med mig..*suckar* Den ekar redan nu så hur ska jag kunna skrapa ihop en massa från ingenting? =/ Min uppgift som brudtärna kommer nog att falla och krasas sönder för mina krav samt olikheten mellan oss alla.. Får nog istället satsa på min andra uppgift som bröllopsfotograf..*hmm*

Allt detta innan lunch!! Hinner inte med någon problemlösning om dagarna, finns ingen tid för problem att ens uppstå.. Mina dagar är helt fullspäckade som ni nu också har fått se.. =P Helt galet hur dagarna kan bli ibland.. Tur att man fick gå en massa och få ur sig en del, är precis som om det rinner ur en ju snabbare och mer man går..*pinar på utav bara *pip**

Och så att både syster yster och mammi och pappi vet om det, allt jag gör och säger är till för ert eget bästa, kommunikation är nyckeln här i livet och jag vill inte se några ledsna miner!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0