TVÅ KLADDKAKOR ÄR BÄTTRE ÄN EN

Var med mig i helgen, får nu har fotolusten vaknat till liv och avtryckarfingret kliar frenetiskt! En härlig känsla ska jag tala om ;D Prestationsångest är också¨något som har knackat på men det brukar släppa efter några bilder, haha!
Dock så är jag liiiite orolig vad gäller väderleken, vill såååå gärna ha kvar det landskapet vi har nu, igår när jag åkta till jobbet var det dimmigt ohc dessa snö/frost täckta träd såg så maffiga ut som kontrast till detta dis.. Och så idag när jag åkte till jobbet så tvingade sig solen igenom det tjocka dislagret och gav ett helt underbart sken på denna vinter vi har fått! Helt underbart är det att åka till jobbet! ;D
Men nu ser det tyvärr ut att bli värre mot helgen med massa mulet och tom plusgrader! :O Inte bra inte bra!! =( *morr* Det får det absolut inte bli, då kommer ju min stackars kamera få stå kvar på sin hylla och åldras i ensamhet =(
Herregud jag som har typ ett halvår i bilder på mina minneskort, har tre stycken, dock är det ett väldigt ynkligt antal för en sån lång tid, men dom bilderna bara ligger där, ingen tittar på dom, ingen lägger över dom på någon hårddisk, jobbar med dom, visar dom för andra, nej nej dom bara ligger där! Ett helt jädrans halvår! Helt galet, jag som lätt kunde knäppa upp två minneskort på en dag och knappt vänta tills jag kom till en dator för att få titta, leka och visa mina bilder! Ja saker och ting förändras, men innerst inne känns det lika härligt som då då jag tänker på min kamera och allt jag vill göra med den, så jo då inspirationen finns, nånstans därinne! ;P
Hade ju också tänkt att försöka väcka den lite försiktigt idag då jag äntligen ska gratta min "bortglömda" systerson, skäms det gör jag! Usch och fy på mig! Hade planerat att ta med kameran, kanske hinna ut på lunchen, hitta något coolt att zooma in på på jobbet, föreviga kollegor (haha) innan det är försent =/ Men vad gör jag, jo jag glömmer hela patrasket hemma! Kom på det då jag passerat Örsundsbro! Så långt hann jag utan en tanke på kameran, ivern, lusten att knäppa och allt annat roligt jag hade kände under morgonpromenaden, som för övrigt skedde kl 5:isch imorse! *duktig Eva* Har nu merparten av alla årets dagar rört på mig i form av gymövningar eller promenader! Tror att jag kan räkan mina stillasittande dagar på en hand faktiskt! *hoho*
Men kameran då, står som sagt hemma i mörkret och längtar nog ut från trängseln med extra objektiv och filter..*suck*
Så som sagt vädergudarna: uppfyll både min och min kameras högsta önskning och bibehåll detta vackra så att vi kan föreviga det!
(Sedan är det ju nästa dilemma, hur jag ska komma någonstans där det är fotobart med tanke på att bilen är lika död som inlagd sillbit...) Men men iväg kommer jag nog! =P