Analys, balans, tolkning, reaktion..

Det här med förhållanden är en balansfråga.
Det gäller oavsett familj, vänner, pojk/flickvän. Även gäller det en själv, förhållandet med en själv.
Det är så lätt att tyda små små signaler och ta in dom i huvudet, vrida och vända och antingen lägga dom i papperskorgen och gå vidare eller, som det tyvärr ofta kan bli, blåsa upp det till en grej och reagera på det, vilket gör att i många fall att den i på andra sidan änden inte förstår alls hur det kunde bli som det blev.

Jag har så fruktansvärt lätt att tyda, analysera, vrida och vända och göra en grej av dom signaler jag får, speciellt också nu i det här läget då man är i obalans, så passa obalans att tom kroppen själv inte vet längs vilka banor den ska skicka vilka signaler :P
Och jag har en tendens att reagera, vilket gör att många då på andra sidan inte riktigt hänger med alla gånger och att det då är väldigt lätt att göra skada, även i mig själv.
Och denna osäkerhet, detta analyserande och reagerande tar energi, som kunde gå till något vettigare, samt att den gör att jag hamnar i obalans och i dispyt med mig själv, vilket jag gör att jag jobbar ÄNNU hårdare på att göra allt okej, hamna i balans igen.
Det är en evigt pågående spiral, oftast ganska negativ..
Under årens lopp är det många som har fallit "offer" för detta, en del har då valt att gå sina andra vägar, men jag har några tennsoldater som klarar allt, dom har ett hjärta av guld, ett tålamod utan dess like och dom tar mig för den jag är, dom vet vem jag är innerst inne och jag är oerhört tacksam för dom hjärtesnörena då huvudet snurrar iväg.
Min förhoppning är att jag även en dag kan finna mig själv igen och även tom bli vän med mig själv igen så att även jag kan ha tålamod med mig själv.
 
I skrivande stund snurrar huvudet lite med tankar och analyser och jag försöker att inte reagera på det, om det finns kvar efter några dagar, då kanske det är okej, men det måste få landa först..
Jag vet inte vad som kommer hända med saker och ting men jag vill verkligen leva i nuet och njuta av det positiva som finns runtomkring mig istället för att fokusera på allt som kan hända, och om det händer, eller som det lätt blir i mitt huvud, när det händer.. :S
Det får bli dagens stora kamp efter min lärorika förmiddag, kommer kanske sova gott i natt, helt utmattad, vem vet, hoppas iaf att morgondagen bjuder på lite mindre snurrande tankar så att fokus kan läggas på annat och ev "skador" kan undvikas pga mitt hyperaktiva analyssnurrande huvud... :P

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0